Mot Bitterland!

Hejsan alla läsare!
Idag har jag äntligen tagit mig till Bitterland, likt många andra. Också likt många andra, med Max! Och som tusentals många andra, har jag blivit räddad av Ella!
Jag kanske ska berätta allt lite mer.... detaljerat?
Okej...

Jag hade ätit frukost, en stor så att jag skulle vara mätt och redo på vad som helst! Och sen tittade jag på min äventyrsbok, som  var helt förnyad!
Jag öppnade den, och i den stod alltså ett nytt äventyr.
Jag sprang till slottet där en ivrig Max stod och en överasskad och undrande Ella. Max berättade allt om planen, och Ella blev ganska arg och skräckslagen när hon fick reda på allt.
Jag fick ett spy-kit! Bra för att spionera men inte bli igenkänd! Svarta solglasögon, en... kappa? Vet inte riktigt exakt vad allt var men man blev bra gömd.
Och såklart en kamera! I LOVE CAMERAS!
Sen så kom ballongskeppet, och jag drog i en spak så att vi kom framåt.
Först så fick vi problem med ballongerna som lossnade på knutarna. Men jag fixade det. Sen så blev seglet helt galet, och jag fixade det! Och till slut, så tände en eldfluga eld på skeppet. Vem fixade det? JAG!
Suck...
Jag fick en nål av Max så att jag kunde spräcka alla balonger. Det lät så mycket, så jag ramlade, och skeppet lutade.
Vi föll inte i spiraler, utan rakt ner, pladask!
Jag fick huvudvärk, men Max verkade vara helt yr så att han inte kunde se alls!
"Max!" viskade jag oroligt.
Han vaknade till.
Sen så orkar jag faktiskt inte berätta vad han sa, men jag tog först ett par kläder från en panda, hehehhehe.... stackars pandan.
Och sen så tog jag en... säck?
Och sen en till!
Sen kunde vi komma in.
När vi väl var inne kom Max på en ganska bra plan. Jag skulle ta en säck, fotografera Evron på samma gång, och han kunde komma förbi obestört.
Klart!
Nepp, allt gick bra tills vakterna märkte honom (direkt!)
Så då var det slutet alltså? Inte med vår älskade smarta och snälla Ella!!! Det är orättvist att hon ska vara snygg också....
I vilket fall!
Hon kom med ett nytt skepp o.O
Vi åkte iväg, men Max sa att vi kunde klarat oss ändå.
"Det skulle ni säkert, Max," sa Ella och jag skrattade.
Men Max såg bara helt förälskad ut, och jag kände mig liiiiite utestängd...
Vi kom säkert hem igen.
Slut!

Vilken bra historia!
Jag kanske kan börja berätta den för alla... och bli populär... bloggen blir känd...
Jaaa.....
JAAAAA.....
Oj... förlåt. Dagdröm jag kan få ibland... hehehehe (helt röd i ansiktet)

Lite dagdrömmande nu så...

Klicka här --> http://blog.panfu.se/ för att kolla in panfubloggen!

Håll höjd!

Sackira

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0